Marmor är en kalksten som genom årtusenden har omvandlats under högt tryck och värme. Det är ett levande material som ger en svårslagen karaktär till både golv, bänkskivor och utomhusmiljöer, men det finns vissa saker du bör tänka på innan du börjar rengöra din marmor.
Grundregeln för all natursten är enkel: använd aldrig sura rengöringsmedel. Medel för att ta bort kalk i badrum är marmorns värsta fiende.
Till den vardagliga städningen är vatten och en fet såpa det enda som behövs. En natursåpa eller en specifik stensåpa gör rent samtidigt som den återfettar stenen. Det här är en process som mättar porerna. När porerna är mättade med fett stannar smuts och vätska på ytan istället för att tränga ner i materialet.
Om du har inredningsdetaljer i sten, som bord eller bänkskivor, krävs ibland andra metoder än för exempelvis ett grovt stengolv. För specifika tips gällande möbler kan du läsa denna guide om att rengöra marmor för att se hur du hanterar mindre inredningsytor.
Olyckor händer, men tiden är den viktigaste variabeln. Ju snabbare du agerar, desto större chans har du att rädda ytan. Här är lösningar på de vanligaste problemen vi stöter på ute hos kunder.
Fett tränger snabbt ner i stenens porer och lämnar en mörk skugga.
Lösning:Du behöver suga ut fettet. Täck fläcken med en absorberande pasta eller pulver (exempelvis kritpulver blandat med aceton till en smet). Låt det torka in helt och borsta sedan bort pulvret. Upprepa vid behov.
Dessa vätskor etsar ytan och gör den sträv och ljus.
Lösning:Här handlar det om att återställa ytan. Om skadan är ytlig kan du polera upp den med fint slippapper och vatten, eller använda en speciell polerpasta för marmor. Efteråt måste du mätta stenen med såpa eller impregnering igen.
Utomhus ser vi ofta missfärgningar från löv som blivit liggande.
Lösning:För lättare organiska fläckar kan väteperoxid (utspädd) bleka bort färgen. Var försiktig och testa alltid på en liten yta först.
Vattenfläckar uppstår ofta när kondens från glas får ligga kvar, eller när kranvatten får torka in av sig självt.
Lösning:Ofta försvinner mörka vattenfläckar av sig själva när fukten i stenen har dunstat helt. Om det har blivit en synlig ring, gnugga försiktigt med en fuktig trasa och lite stensåpa. Torka därefter ytan helt torr med en ren mikrofiberduk.
Kalkfläckar är extra knepiga eftersom marmor i sig är en kalksten. Du kan alltså inte använda vanliga sura kalkborttagningsmedel för att lösa upp fläcken, eftersom det fräter sönder själva marmorn.
Lösning:Använd ett milt, alkaliskt rengöringsmedel anpassat för natursten och bearbeta fläcken mekaniskt med en mjuk nylonborste. Vid svåra, uppbyggda beläggningar kan man behöva skrapa extremt försiktigt med en fönsterskrapa, eller i värsta fall anlita en fackman för att diamantslipa och polera om ytan.
För ytor som utsätts för hårt slitage, som en hall eller en uteplats, räcker ibland inte bara såpa. Då rekommenderar vi impregnering. En impregnering tränger ner i stenen och täpper till porerna utan att ändra utseendet nämnvärt.
Det finns olika typer av impregnering:
Tänk på att impregnering inte är ett permanent skydd mot syra. Det ger dig bara mer tid att torka upp spillet innan skadan är skedd. Hos Riksantikvarieämbetet finns djupgående information om vård av kulturhistorisk sten, där principen om att använda reversibla och skonsamma metoder alltid gäller. Samma tänk bör du ha för din marmor.
Vi ser tyvärr ofta hur "huskurer" förstör dyra stengolv och bänkskivor. Här är en lista på vad du absolut ska hålla borta från din marmor:
Marmor fungerar utomhus, men du måste välja rätt sort och bearbetning. En polerad yta blir livsfarligt hal vid regn och snö, samtidigt som den snabbt tappar sin glans av väder och vind.
Utomhus rekommenderar vi en tumlad eller borstad yta. Frostsprängning är en annan risk. Vissa marmorsorter är porösare än andra och kan spricka om de suger åt sig vatten som sedan fryser. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) besitter stor kunskap om berggrunden och stenars egenskaper i svenskt klimat. Läs gärna deras information om kalksten och dess utbredning för att förstå varför vissa bergarter klarar vårt klimat bättre än andra.
Nej. Många fönsterputsmedel innehåller ammoniak eller alkohol som på sikt kan torka ut stenen och skada eventuell impregnering. Använd istället vatten och lite stensåpa.
Det beror helt på slitage. En tumregel för bänkskivor i kök är 1–2 gånger om året. Ett enkelt test är att droppa lite vatten på ytan. Om vattnet ligger kvar som små pärlor är skyddet fortfarande bra; om vattnet snabbt sugs in och gör stenen mörk är det dags att impregnera om.
Vi avråder från ångtvätt. Den höga värmen kan skada stenens yta, lösa upp tidigare impregnering och i värsta fall leda till små sprickbildningar i materialet.
Bikarbonat är milt alkaliskt och kan i nödfall användas (t.ex. i en pasta för att dra ut fläckar), men det är milt slipande. Gnugga därför aldrig in bikarbonat torrt på en polerad marmoryta eftersom det kan skapa små repor och göra ytan matt.